Borttappat...

Tror jag tappat bort något. En stor del av mig själv. 

Jag är trött och hängig efter en vecka med dålig sömn och sjuk liten här hemma. 

Jag har inte haft en ensam minut och känner att det kryper i kroppen på mig.

Är less på att jag är den ända här hemma som ser hur dammråttorna växer och sakta börjar ta över lägenheten, att tvätthögen är allt för stor och att maten inte lagar sig själv.

Låter jag bitter??

Ja, må så vara men jag tycker inte att jag ska behöva ta hand om allt här hemma.

Är det för mycket begärt att få lite hjälp ibland?!

NEJ borde svaret vara, men jag vet att det inte är någon ide att be om hjälp.

Bir ändå jag som står där med dammsugaren i slutändan...

Jag behöver egentid nu. Komma ifrån en stund.

Vara med mig och göra saker för mig själv.

Nej nu spyr jag på detta och tar ett varv med dammsugaren då!!